Har tråkigt...
Har inte hunnit eller orkat skriva så mycket här i veckan,
p g a att jag varit hos mamma mest hela dagarna och
hjälpt henne med diverse sysslor.
Det blev en flytt också mitt i allt, så det blev lite mycket en
dag, med dusch och allt.
Febertop fick hon också igen, så oron steg några grader igen.
Men allt gick bra, som tur var...den här gången.
Dagarna går till att vara där och hjälpa så gott man kan
från dag till dag, ta en dag i taget i hopp om att hon ska
få komma hem, eventuellt, igen.
Mitt eget hem förfaller och allt vad det innebär...
Måste ju få vara med mamma så länge jag nu har henne,
och försöka ta vara på dom små stunderna som finns.
Oron finns hela tiden i mig, man vet ju aldrig vad som komma ska.
Ingen som vet, och ingen som kan säga, så är det.
Känner mig rätt ensam ikväll, funderar och tankarna far runt
som en karusell i huvet på mig.
Det blir väl så när allt är så oroligt som det är...
Skulle vara skönt att ha "nån" att komma hem till, krypa intill,
prata med, kramas med, mysa med och bara få vara och
få lite tröst och ork att kämpa vidare....
Få känna närvaron, nån som förstår vad jag går igenom,
som bara finns här...för Mig...
Mjuk, snäll, fin, omtänksam och med humor
Saknar...
Nu ska jag kolla lite tv, eller nåt...få se hur länge ögonen orkar
vara öppna, sovit lite dåligt i veckan. Och igår gjorde jag i ordning
en julskinka, för mamma o pappa ville ha det...så vad gör jag inte
för dom...?! Så klart dom ska få det när dom nu vill ha det.
Klockan drog iväg igår, hade mycket tvätt som jag tog rätt på,
duscha, fixa mat o disk mm mm....
Tror inte jag kom isäng föräns ½ 1 nånting...åsså upp tidigt
idag igen.
Pust...så nu ska jag försöka koppla av lite,
jag har tänt en massa värmeljus (som vanligt) och myser lite
för mig själv, kissarna ligger och sover i nåt hörn...
en här, en där....typ...
Säger gonatt nu, skriver väl inget mer idag,
för jag känner mig bara vimsig och vet knappt vad jag skriver...
Vi hörs när vi råkas, eller nåt....
♥ KRAM ♥
